Let's MUL it in Centralamerika

Idag ska vi aka ut till nan lagun har i narheten och bara turista for hela slanten. Imorgon blir en aterhamtar dag och vi ska bara ligga pa stranden hela dagen. Det ska bli skont att fa bara ta det lugnt ett tag. Har ju haft ganska fullt upp hela dagarna sa det kanns behovligt. Vi var ju ute i sma byar, 4 och 4. Da fick man klara sig sjalv och forsoka bli forstadd pa den lilla spanska man kunde. Sjukt intressant var det i alla fall. Bodde i byar dar det bara bodde ursprungsbefolkning, Miskiter. Sa har lart mig lite miskito. Haftigt. Jag lyckades ocksa gora det uppenbara misstaget att saga miskito i stallet for moskito. Jag pekade pa mitt ben, som var fyllt av myggbett, och sa: Miskito, miskito. PINSAMT! Men jag tror dom forstod.

Har borjat komma in i det har med att saker aldrig sker den tiden som det ar planerat. Gudstjansten borjar inte nar den ska, frukosten som vi bestallde till kl 7 kommer kl 9 och sanna dar saker. Man har liksom vant sig. Det ar liksom bara att vanta och inte stressa en massa. Saker tar den tid det tar liksom. Som internet till exempel. Det tar typ 5 minuter att logga in pa msn men det ar bara sa det ar liksom.

Det borjar kannas nu att man har varit borta lange. Svergie kanns sa himla avlagset med finanskrisen och allt sant. Vi har ju egentligen ingen som helst uppfattning vad som hander. Vi har fatt lite info nar det har kommit nya larare hemifran men inte mycket och det kanns liksom inte sa viktigt heller. Det finns sa mycket annat har som fyller ens hjarna. Men det ar inte sa lange kvar har nu. 12 dagar idag. Kanns konstigt. Nar man kommer hem ar det bara en manad kvar tills advent. Fran stekande sol till slaskiga vintern hemma liksom. Fast det ska bli skont ocksa att komma hem.

Det var allt for nu. Far se om jag hittar internet i Managua pa onsdag innan vi aker till El salvador.

Kram Ulrika